Har ju varit lite besvärlig senaste tiden. För vår hyresvärd dvs. Har skickat en massa mail och ifågasatt en del saker i samband med inbrottsförsöket vi hade för 1 vecka sedan.

Tydligen har de tagit till sig något av allt det jag tjötade om! För idag, låg fastighetsskötaren "himself" på knä i vår rabatt och rensade ogräs! Det kändes jävligt bra!

  Så bra, att det blev en liten bild på det! :))  

Som sagt, tjuvar och personer med tvivelaktiga avsikter göre sig icke besvär att besöka T-gatan! Här hör vi och ser allt! Och då menar jag allt!

I natt har jag agerat privatspanare. 

Det började med att vi hörde en massa buller och smällar utifrån gatan. Kikade ut och såg 3 personer som var och röjde bland byggsäckarna utanför porten mitt emot. Så långt allt lugnt. Men när det börjades samlas på vassa föremål och stänger blev jag lite uppmärksam. Det syntes helt klart på deras kroppsspråk att alla 3 var påverkade på något sätt. Sen började den ene killen vingla runt längs gatan och känna på dörrar till butikslokaler, bilar och fastigheter. 

Då blev det ett samtal till ordningsmakten som naturligtvis hade fullt upp denna kväll. Jag talade om att det inte var något akut men eftersom vi hade haft inbrottsförsök föregående dag så var jag lite extra på hugget. 

Sen är det väl som så att efter att ha jobbat med människor i över 25 år så har jag utvecklat en slags radar vad det gäller att läsa av folk. Den är alltid igång och jag monitorerar folk jämt och ständigt! Helt klart en yrkesskada! Men som kan vara av mycket stor nytta! Det är när något avviker från det normala som kikarsiktet automatiskt zoomar in! 

Nåväl, efter cirka tio minuter kom polisen. En manlig och en kvinnlig som började snacka med "de misstänkta". Killen som hade gått runt och ryckt i dörrar fick sig tillslut en kroppsvisitering. Vet inte vad de hittade men det slutade med att han fick följa med i polisbilen. Allt gick väldigt lugnt och stilla till men jag kunde höra de 2 personer som blev kvar svära lite lätt.

Kände mig lite som Kalle Blomkvist. 

Gissa vem jag såg på Tomtebogatan i dag!!!!! 

Gissa! Gissa! Gissa!

Och så tänkte jag på vad vi skulle ha gjort om du hade varit med! Fniss!

På väg från Foxy, via Coop till Myrorna. Hajja alltså!!! 

Lovar, inte Peter Magnusson. Lovar och svär!!!

Sol, värme och bubbel.

På en filt i Vasaparken med Shirley Clamp och en kille som kan knyta roliga ballongfigurer! Kan dagen bli bättre? Nej, inte mycket!

Igår kväll tror jag visst att jag skrämde livet ur några små barn.

Kände mig som värsta fula tanten som stod och fotade ungar och hade någon elak baktanke med det hela.

Var hos vänner och grillade och det enda som hördes från granngårdarna var dessa studsmattehoppande barns skratt. Så upp i trapphuset och och fram med kameran! 

Ett av barnen, som var i 13-14 årsåldern, fick syn på kameran och då blev de alldeles knäpptysta! Trots att jag försökte vinka till dem och visa att jag inte var farlig försvann de snabbt från gården och jag kände mig som värsta skurken....

Det var ju inte alls meningen. Trodde nästan polisen skulle komma farandes för att ta mig i örat och lägga beslag på kameran! Fy! 

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt! Jag hade bara goda avsikter...

Ena dagen nakna rumpor, nästa små barn....

Ja, jag hör ju själv hur det låter! 

   Här har de fått syn på mig med kameran i handen och flyr fältet...

Häng med från början. Det här kan gå hur som helst...

http://mammakicki-08.blogspot.com/2011/06/ett-pahittat-kapitel-i-en-bok-som-inte.html?spref=fb

Alltså, lördagmorgon och man förväntar sig att få sova ut.

Sätter mig rakt upp i sängen, av förskräckelse. 

Allvarigt nu går världen under, är min första tanke.

Fan!

Jag som inte var färdigt med livet.

Jag som glömde tala om för ungarna i går kväll hur mycket jag älskar dem.

Jag som inte åkt Fritt Fall ännu.

Jag som inte bytte till rena trosor innan jag gick och la mig i går...

Fan!

Tills jag förstår att det är ungen i lägenheten ovanpå som ännu en gång häller ut sina jäkla leksaker direkt på trägolvet.

Fan!

Ikväll tänker jag hämnas. 

Tänker be mina vänner att var riktigt högljudda och stökiga då vi grillar i kväll. Om någon vill kräkas i grannens brevlåda tänkar jag inte stoppa dem.

What goes around comes around.

Fast, njaee...

Så lär det inte bli.

Jag är alldeles för snäll.

På gränsen till mesig.

Men det var skönt att tänka tanken...

Tack för mig. 

P.S Fast grilla ska vi! D.S

Precis som om de kände på sig att jag skulle iväg och gosa med någon annan...

Katterna satt och blängde lite halvsurt och lagom uppfordrande på mig när gjorde mig i ordning för att ge mig iväg.

-Jaha, gå iväg du bara..

-Tänk inte på oss...

-Gå du till en där...hunden.

-Som om vi bryr oss!

-Det är ju bara en hund.

Ja. katterna var väl måttligt förtjusta när jag sa att jag var på väg hem till Lady för att passa henne några timmar. Den blott 16 veckor gamla valpen Lady.

Lady och jag bestämde oss för att göra en utflykt till en annan stadsdel, så vi tog bussen till Jarlaplan (för om man är så liten som Lady så orkar man inte gå så långt som till Östermalm) för att möta upp med Trasselhunden och hennes matte, magiska M. 

Efter någon timme tog vi bussen tillbaka till Vasastan för då var liten Lady mycket trött. Tur att hon inte väger speciellt mycket, för hon ville bli buren en hel del.

Tillbaka hemma hos Lady satte i oss i soffan och busade lite. Och mitt i leken somnade liten söt nos. Bara så där! 

Det är spännande med nya människor, hundar och miljöer! Men tröttande också! 

Här är Lady's bilder från dagen:

Jag, magiska M och Trasselhunden

Jag poserar. Trasselhunden vill inte vara med på bild, som vanligt...

Många bajspåsar

Leka!!!

Så här bra bilder blir det om man biter i kameraremmen.

Här är jag lite pömsig...

Och här är jag helt utmattad...

Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

!!!!!!!!